Dagbok från LIA del II

februari 27, 2008

Under föregående vecka har jag filat mer på mina flashkunskaper, äntligen har jag tagit mig över tröskeln som hindrade mig från att utveckla exempel till egna flashfilmer. Eller kanske inte helt egna ännu men en liten bit på vägen.

Jag har även gjort några spel eller spelideer till olika ändamål. Den senaste blev efter en tids reflekterande en slags simulativ verklighetsbild med powerups och ett inslag av valuta. Eller något sådant.

Tidigare i veckan har jag även spelat ett spel till min Nintendo DS. Jag minns inte vad spelet heter men det är en story som doktor och elev tar sig genom. På vägen möts dom av pussel som måste eller inte måste lösas. Jag tycker pussel är roligt så jag löser dom och lär mig saker på vägen. Spelets story handlar om ett försvunnet guldägg som i sin tur leder till ett arv. Men allt eftersom blir storyn mer och mer invecklad och allt från försvunna katter till mord blandas in.

Tidigare i veckan var jag även på fästningen belägen i bohuslän. Jag var där för att undersöka och få inspiration till ett spel. Det gick bra men det var väldigt kallt eftersom jag inte hade varken vantar eller mössa. Men som tur var fick jag låna fastighetsverkets vantar, det räddade upp väldigt mycket må jag säga.

På samma gång lärde jag mig lite om hur ljudguider foch kartdiskussioner går till. Jag fick även höra talas om någon slags gpsljudguide som verkade vara en bra ide. Men eftersom slottsarkitekter och annat folk är väldigt måna om att bevara slott och historik kan det vara svårt att ställa upp en mast hursomhellst. Det är även väldigt viktigt att fakta framställs på ett korrekt sätt och minsta detalj, hur liten den än är kan skapa domino effekt. Det kan vara bra att tänka på om man någon gång skulle göra en skyllt till en historisk plats. Eller något liknande.

Lia, dagbok nummer 1

februari 15, 2008

Solen skiner likt en tindrande ängels leende, sakta vandrandes himlavalvet. Endast tomten är vaken.

Jag har spenderat mycket tid i att lära mig snabbt kasta in spelmekaniker i system och ideer som är annars spellösa. Nu vågar jag kalla mig mästare i detta. Nej inte än men jag börjar ana tre nyanser av brunt i idéer. Det låter kanske ologiskt men jag försäkrar er, kära läsare, om detta missförstånd.

Den här veckan har jag förbättrat mina kunskaper inom området flash, det har gått bra men det är svårt. Det går att göra väldigt avancerade och passande flash filmer och spel även om man inte kan jätte mycket kod. Det går bland annat att göra om redan existerande kod och bara föra in nya bilder. Man kan även ändra i koden väldigt enkelt för att skapa den upplevelse man tänkt. Jag tänker då på http://www.foundation-flash.com som hjälpt mig väldigt mycket.

I övrigt så har jag kämpat med att inte gå på möten som blivit inställda, det har varit ganska enkelt. Över till spelmekanikerna som jag är lite kär i. Det är så himla kul, jag är helt såld på spelarkitektur, även om det kom ganska sent. Men nu förstår jag varför det är så bra. Har spelat massa spel på jayisgames.com också, mycket analyserande; mycket spelande.

Sedan har jag arbetat lite med att träffa rätt målgrupp. Det är ganska logiskt. Vad behöver målgruppen och vad intresserar målgruppen. Vad lockar målgruppen, typ. Det verkar vara en tre-delad uppgift:

  1. Informerar – reklam – ett budskap
  2. Vem behöver – målgruppen – fylla ett behov
  3. Hur påverkar det – köpare – en anledning att köpa eller använda

Tre led som kan vara bra att tänka på.
Läste en intressant sida i metro om ögonrörelse på nätsurfare. Tydligen så tittar vi högst och nedåt i mitten. Sedan på vänster sida. Det stod även att surfare lärt sig undvika blinkande annonser och annat reklam relaterat på webben. Det borde ju betyda att det är en bra grejj att erbjuda något surfaren inte vet om är ett spel. En tids nöje. Med en koppling någonstans.